Den svenska demokratin växte sig stark trots hårt motstånd från flydda tiders makthavare. Nu propageras åter mot idén om folkstyre och medborgerliga friheter. Kommer vi snart att vinka hej då till demokratin?
För några år sedan (2018) blåste regeringen, riksdagen och kungahuset i trumpeten för ”100-årsdagen av allmän och lika rösträtt”, det vill säga införandet av kvinnlig rösträtt. Men firandet byggde, åtminstone delvis, på osanning.
Det menar den kände samhällsdebattören, författaren och före detta riksdagsledamoten Birger Schlaug.
– Allmän och lika rösträtt infördes i Sverige först 1989 – och jag var en av dem som tryckte på grön knapp, kommenterar han riksdagens avskaffade av begreppet omyndigförklaring, vilket verkligen gav alla svenskar över 18 år rätt att rösta.
Vid sitt gästspel på Åsdalen kommer Birger Schlaug att delta i flera programpunkter. I en av dem föreläser han om demokratins framväxt – och blickar framåt mot dess osäkra framtid.
Apropå kampen för kvinnlig rösträtt konstaterar han att den sannerligen inte var lätt.
– Från kulturmän, präster och formella makthavare var motståndet starkt. En av de personer som tog kampen var Elin Wägner, vilket jag kommer att berätta en del om.
Svensk demokrati som vi i dag känner den, är starkt förknippad med folkbildningen som växte fram genom medborgerligt engagemang i sådana folkrörelser som ofta stod i direkt konflikt med dåtidens makthavare.
– Kampen i arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen blev en sorts väv där sådant som yttrandefrihet, organisationsfrihet, offentlighetsprincip och kvinnors rättigheter etablerades.
– Staten fick en roll för att skydda individens mest grundläggande trygghet, vilket skiljde sig från system där familjen, släkten eller klanen utgjorde trygghet men också utövade kontroll, beskriver Schlaug.
Men hur ser framtiden för demokratin ut? Trenden är lika tydlig som den är oroväckande: i allt fler länder överges delar av det som vanligen definieras som demokrati. Folkvalda makthavares omsorg för medborgarnas trygghet är inte längre lika grundmurat självklar.
– En ledande svensk tankesmedja gav härom året ut en bok med namnet ”Efter demokratin – argument för ett nytt styrelseskick”. Tesen är att samhället, ekonomin och globaliseringen är så komplicerade att ”vanliga människor” inte förstår vad de röstar på. Så, funderar Birger Schlaug, har vi kvar demokratin om 40 år?
Birger Schlaug är författare, debattör och före detta språkrör för Miljöpartiet de gröna (1985–1988, 1992–2000).
