Nedmonteringen och nedvärderingen av kulturen skapar ett fattigare Sverige. I Sören ”Sulo” Karlssons framtidsvision värderas kultur i stället som en rikedom alla får del av.
Först ut i Åsadalens samtals-miniserie ”Vi måste prata om” ges mikrofonen till Sören ”Sulo” Karlsson för att tala om sin framtidsvision.
Kulturarbetaren Sulo återkommer gärna till uppväxtens Katrineholm, där han 2021 utsågs till kommunens ambassadör. Nedslaget på Åsa sker mitt emellan ett besök i amerikanska Georgia, där Sulos band Diamond Dogs hedrat Little Richard, och en spelning i Västerhaninge med punklegendarerna KSMB.
– En demokratifestival som Åsadalen har troligtvis aldrig tidigare varit så välbehövd som nu när demokratin hotas från olika håll, säger Sulo.
Hans föreläsning utgår från vad han ser som en del av det hotet: den tilltagande kultursegregationen.
– Jag vill prata om vikten av att kunna tillgodogöra sig kultur i alla dess former oavsett vem du är och var du kommer ifrån. Det är en en rättighet som tyvärr fått stryka på foten i takt med att regeringar minskar anslagen, kräver ekonomisk bärighet och negligerar kulturpolitiken i den allmänna debatten.
Riskerna med en sådan utveckling är uppenbara, menar Sulo:
– Det leder till utarmning och minskande återväxt, vilket på sikt gör Sverige till ett fattigare land att leva i.
I Sulos framtidsvision är kulturen en grundsten i ett samhälle som, genom att ge konst, musik, litteratur och annan kultur nödvändiga resurser, gör sig självt rikt.
– Det är med visioner som med drömmar. Om du aldrig vågar drömma om något som innebär förändringar till det bättre, så kommer du heller aldrig att uppnå något.
Sören ”Sulo” Karlsson är sångare, musiker, låtskrivare och författare.
