NYHET
Kvällen var ljum, vårsolen en strålande magnet till uteliv. Trots det valde ett 50-tal personer att packa ihop sig inomhus för Åsadalens tredje kvällsarrangemang. På agendan: sanningar och lögner i valrörelsens tid.
Kvällens dragplåster kom från Stockholm med senaste boken i kappsäcken. Innehållet i ”Därför nyheter – äkta journalistik i lögnens tid” var också ramverk för kvällens föreläsning av dess författare, Erik Fichtelius.
Numera är han pensionerad från jobben som reporter och programchef inom public service. Men han förblir ett välkänt ansikte, bland vanligt folk liksom politiska makthavare. Och han är fortfarande i journalistikens tjänst.
Skrupellöst faktaförakt
Fichtelius besök på Åsa var ett led i hans korståg mot falska nyheter, deep fakes och ”alternativa fakta”. Datorns powerpoint svämmade över av både allvarliga och skrattretande exempel på lögnaktigheter.
Vissa orkestreras av främmande makt för att så split mellan andra länders medborgare. Andra skapas av den egna staten för att misstänkliggöra kritiker, politiska motståndare och inhemska protestanter. Mycket har en ton av hat, hot och ett skrupellöst förakt för fakta.
Erik Fichtelius framhöll två farliga aspekter med falska nyheter. Att de sprids till så många och att den digitala tekniken i sociala medier så lätt kan påverka människor.
”Inte mitt ansvar”
– Vi kommer säkert att se exempel på det även i den svenska valrörelsen, befarar han.
Den mest effektiva motelden till det, menar Fichtelius, är äkta nyheter. Detta var något han även tidigare utvecklade i en intervju med asadalen.se.
Under föreläsningen lade han stor vikt vid att förklara nyhetsjournalistikens väsen, och hur redaktionella medier tänker och arbetar. Han har ibland konfronterats av den snedvridna uppfattningen att journalister ”bara är ute efter att förstöra”.
– Mitt ansvar som journalist är inte att tänka på konsekvenserna av rapporteringen. Mitt ansvar är att bedöma om nyheten är sann och relevant.
Viktigt att granska
– Det blir ett problem i samhället om vi inte kan vara överens om att sanningen spelar roll, kommenterade Jonathan Törnstrand, ledarskribent i tidningskoncernen NTM Media.
Han var en av kvällens gäster som deltog i det efterföljande panelsamtalet.
– Vad jag tar med mig från föreläsningen är vikten av att noggrant granska det vi läser och ser, för att det inte alltid är sanningen. I mitt jobb är det väldigt många texter och nyheter att gå igenom, sa Malin S Karlsson, SD-politiker i Nyköping och politisk sekreterare i Region Sörmland.
Elinor Sundén är politisk sekreterare tillika Vänsterpartiets toppnamn i regionvalet. Hon påminde om den påverkan nyheter har, till exempel beroende på hur den presenteras.
Formar uppfattningar
– Jag bodde i Baskien på 90-talet. Nyheterna vi fick till oss där om den baskiska frihetskampen jämfört vad mamma i Sverige fick veta var väldigt olika. Informationen man får formar ju ens uppfattningar om samhället och omvärlden.
Temat för panelsamtalet var Sanningar och lögner i valrörelsen. Det kom dock att handla om mycket mer: vikten av mediers oberoende, förbudet mot politisk annonsering i sociala medier, AI:s påverkan på falska nyheter.
Poyan Sandnell från partiet Katrineholm Framåt, fick stor uppmärksamhet när han som medlem av Moderaterna skapade en dystopisk propagandafilm mot lokal vindkraft. Han har också använt AI för att generera debatt om kostnaden för ett offentligt konstverk tillverkat av en rotvälta.
Tvivelaktig selektering
– Jag ville förstå hur algoritmerna skulle fungera, så jag testade med den här stubben. Då gick det bananas. Men jag tog mitt ansvar. Jag tog först reda på vad kommunen betalat för stubben.
Sådan politisk påverkan kan vem som helst skapa och sprida. Redaktionella medier äger dock makten att avgöra vem som får komma till tals i deras kanaler och på vilka villkor. Risken är att det leder till en selektering som ur ett demokratiskt perspektiv är tvivelaktig.
Malin S Karlsson uppgav att hennes lokaltidning under många år stoppat Sverigedemokraterna från att annonsera. Och Elinor Sundén påstod att Sveriges Radio Sörmland i förra valrörelsen gav länets mindre partier kortare debattid än de större. Det fick den forne Ekot-chefen Fichtelius att höja ögonbrynen.
– Det skulle jag rekommendera att det anmäls till Granskningsnämnden.
Text och foto: Henrik Wising