De börjar som viskningar i kommentarsfälten och växer, ibland till globala ”sanningar” för miljontals människor. Gästföreläsaren Benton Wolgers sätter strålkastarljuset på lockelsen med konspirationsteorier – och deras hot mot demokratin.
Varför frodas konspirationsteorier i en tid där faktabaserad information aldrig varit mer tillgänglig? Och vad händer med ett samhälle där allt fler börjar tvivla på vad som är sant?
Det är ett par centrala frågor när föreläsaren och folkhögskolläraren Benton Wolgers besöker Åsadalen för att tala om desinformationens mekanismer och konsekvenser.
Wolgers har i sitt mångåriga arbete för demokrati och mänskliga rättigheter fördjupat sig i hur konspirationsteorier uppstår, sprids och får fäste. Det gäller allt från klassiska påståenden som att månlandningen är en bluff, till moderna nätfenomen som Qanon och desinformationen kring covid-19-vaccinet.
Sådana konspirationsteorier handlar inte bara om udda idéer, framhåller Wolgers. De påverkar hur vi ser på samhället, på varandra och på demokratin.
Vilka människor är det som dras till konspirationsteorier och varför? Vad är det som gör att vissa fastnar i alternativa verkligheter, medan andra förblir skeptiska? Här kopplas psykologiska mekanismer samman med digitala miljöer.
Sociala medier, algoritmer och AI förstärker teorierna och ger dem en trovärdighet som kan vara svår att genomskåda. Samtidigt utnyttjas detta av främmande makt, som exempelvis Ryssland, för att skapa misstro och så split mellan människor.
Med aktuella exempel från omvärlden vill Benton Wolgers ge publiken verktyg för att navigera i ett informationslandskap där kampen om sanningen pågår dagligen. Hur pratar man med någon som tror på en konspirationsteori utan att förstärka polariseringen? Och var går gränsen för yttrandefriheten när desinformation skadar både individ och samhälle?
