Klyftan mellan rika och fattiga svenskar ökar. Hur påverkar det utvecklingen i ett samhälle som ekonomiskt alltjämt är ett av världens mest jämlika? Forskaren Olle Hammar reder ut.
Det offentliga samtalet om inkomstklyftorna i Sverige är motsägelsefull. Det konstateras redan i förordet till den studie av ekonomisk ojämlikhet som myndigheten Finanspolitiska rådet gjorde för ett par år sedan.
Jo, inkomstgapet har ökat mer här än i andra länder, enligt rådet. Och ja, antalet miljardärer i förhållande till capita är högt vid en internationell jämförelse. Men, nej, det gör inte Sverige till ekonomiskt mer ojämlikt jämfört med andra länder.
Så hur ska vi se på de faktiska inkomstskillnaderna och hur de påverkar samhället och medborgarnas livsförutsättningar? Dessa är frågor som forskaren Olle Hammar berör i sin föreläsning ”Ekonomisk ojämlikhet i Sverige och världen”.
I föreläsningen diskuterar Hammar hur den ekonomisk ojämlikheten ser ut i Sverige och i världen – hur den mäts, varför den spelar roll och hur den har förändrats över tid.
Med utgångspunkt i hans och andras forskning diskuteras skillnader i inkomst och förmögenhet, global ojämlikhet, ekonomiska skillnader mellan olika samhällsgrupper samt social rörlighet mellan generationer.
Olle Hammar är biträdande lektor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö, samt forskare vid Institutet för framtidsstudier och Handelshögskolan i Stockholm. Hans huvudsakliga forskningsområden är ojämlikhet, migration och kultur.
Efter föreläsningen kommer Olle Hammar att ingå i ett panelsamtal med utgångspunkt i Karl Marx ekonomikritiska verk Kapitalet.
